Garnlivet

Men, oj vad jag gillar de här sockorna!

De är stickade i Cascade sockyarn och mönstet står Ulrika på stickamera för. Garnet var väldigt lättstickat och de känns sköna att använda. Om de håller formen efter lite användning och tvätt så har jag kanske hittat ett nytt favoritsockgarn.

Jag håller på att sticka en Offe-kofta i grått och turkost också det garnet från Cascade men i kvaliten Fingering. Vet inte hur många gånger jag stickade och rev upp innan jag blev nöjd med koftan men nu tycker jag det blir bra och stickar så mycket mitt skadade finger går med på.

I mitt hus har det pågått en ombyggnad av ventilationssystemet i 3 månader. Bra med förbättringar men jag upplever att det drar mer från ventilation nu så jag längtar verkligen efter att min kofta ska bli klar. Jag hoppas på att snart kunna hetssticka lite på den. Typ 3 timmar i sträck eller så... Önsketänkande, jag vet men jag önskar så att den ska bli klar snabbt särskilt som jag läser på Offe-kalens sida att det finns de som är klara och andra som nästan är färdiga med sina koftor.

Hörs en annan dag :)

Rutorna till den här filten har jag virkat på lite då och då och nu är de ihopvirkade till en färdig filt. Garnerna jag använt är olika rester av sockgarner.

Det är ett av barnbarnen som ska få den. Men systern till han som ska få den vill inte att lillebror ska ha den filten för den är inte rosa!! Jaja, vi får väl se hur det blir med den saken.

Rutorna virkade jag ihop med ett för mej nytt sätt. Hela filten virkades ihop utan att jag behövde ta av tråden en enda gång. Bara i början och i slutet fäster man tråden. Kolla här hur man gör

Häromdagen när jag skulle forsera en av alla snövallar som finns här i stan så trampade jag snett och landade med handen som stöttepelare. Inte helt nyttigt för långfingrets yttersta led som böjdes bakåt i ett helt onaturligt läge... Blir inte mycket stickat med det fingret just nu :(

Men här kommer lite bilder på projekt som varit klara ett tag och som inte blivit bloggade eller fotade.

Sockar med korta skaft stickade i ett sockgarn med silkeinblandning. Supersköna och mjuka. Spetsmönstret finns i boken "Favorite Socks" från Interweave men resten av sockan är mitt vanliga sockmönster som finns på min egen hårddisk. Sockar med korta skaft är mina favoriter på sommaren. Sköna att dra på svala sommarkvällar eller vilken sommardag som helst när man tassar omkring på mina iskalla golv.

Ute snöar det lite och termometern visar på 10- men det blåser en hel del så det biter ordentligt i kinderna. Synd, för jag hade gärna åkt in och tittat på lite SM-skidåkning. Men kylan i kombination med blåsten gör att jag väljer att stanna hemma.

Trevlig helg önskar jag alla!

Ingen is på storsjön än som ni kanske kan se. Jag tycker om när sjöar och andra vattendrag är isfria, när vattnet är fritt, att det lever. Så när isen lägger sej på Storsjön tycker jag till att börja med att det är lite dystert men så snart isen är tjock nog att promenera, åka skidor eller skridskor på så njuter jag av det. Men när isen släpper på senvåren så är det lite speciellt och värt att fira lite.

Igår var mina 3 barn och deras familjer här på besök. Det var inte planerat att de skulle komma samtidigt så det blev lite improviserat med 7 vuxna och 4 barn i min lilla lägenhet. Barnbarnen är mellan 3 veckor och snart 3 år så det var livat men väldigt härligt.

Nu har jag en massa disk att ta reda på efter gårdagens besök så adjö och på återseende!

Nej, jag har ingen riktig lust eller inspiration att sticka nu heller men jag har iaf börjat fundera på en stickad kjol.

Så kanske , kanske blir det fart på mina stickor igen.

Faktiskt så har jag fått en ny bästis och den här är så mycket bättre än mina tidigare bästisar så de andra fd bästisarna ligger bortslängda i ett hörn i hallen.

Pyttipanna stickad av Manos Silk Blend blev så sagolik skön och mysig så jag kan omöjligt skilja mej från henne. Tanken var att det skulle bli en present men mitt egoistiska jag har visat sej och jag har bestämt att behålla den själv. För inte kan man ge bort en sjal som man i princip har växt ihop med?!

På bloggen Garnomera kan man hitta mönstret till denna snabb och lättstickade sjal.

Någon lust att umgås med stickorna känner jag fortfarande inte, men det kommer säkert...duger bra att gosa med sköna Pyttipannasjalen så länge.

Adjöken !

Min sticklust är totalt borta!! Tittar lite trött på kassen med Cascadegarn som ska bli tröja till mej, suckar och vänder bort blicken  mot bokhyllan där flera påbörjade vantstickningar ligger, neeej vill inte. Det fina nya sjalgarnet som nu är nystat lockar inte...

Stickade håglöst ihop en önskad torgvante till en liten, liten kille igårkväll, så håglöst att jag inte skrev upp hur jag gjorde och nu känns det som ett mastodont prejekt att göra en till likadan utan anteckningar.

Skrämmande att skaparglädjen bara försvunnit! 

När det tar nästan två timmar att nysta en härva med 100 gr supertrassligt garn så är det näst intill så att även mitt tålmodiga tålamod tar slut... Nu när härvan äntligen är upptrasslad och ligger här intill mej i form av ett nystan så är det nästan så att jag inte vill se garnet mer, åtminstone inte de närmaste timmarna!!

Så någon ny sjal ska jag inte börja på utan jag sättter mej med den oranga sockstickningen istället.

Adjöken så länge!